WHERE ARE WE?

Intressant dag, bättre än igår. konstig dock och fruktansvärt förvirrande. Morgonen börjades med att hänga med till stora tjejens dans, under tiden hon dansa visa mamman mig Annemasse som var jättemysigt. Sedan skulle jag och Katherine ta oss själva in till Genève, hon skulle till någon ny franskakurs klockan tre och sedan skulle vi på bio, va tanken.. Vi åkte vid två. JAG KÖRDE. Vägen dit gick helt okej fram tills efter gränsen till Schweitz när det va en massa enkelriktat, andra bilar och rödljus.Det är en mindre bra kombination när vi pratade engelska med varandra, samtidigt som GPS kärringen pratar nyzeeländska (?) och jag svär på svenska. Vi körde runt i cirklar för att hitta parkering, detta kanske tog 30 minuter innan vi bestämd oss för att betala i ett P-hus.

Sedan skulle vi ta en tram till kursen, visste inte vad stället hette dock utan bara området vilket va mindre bra så då bytte vi några gånger, sedan kom vi helt plötsligt ut på en gångväg vid en motorväg? nu var klockan halv fem och hon var alltså en och en halvtimma sen. Vi hittade ett avlägset bowlingställe där vi frågade runt lite utan framgång. I pissregnet gick vi på en ny tram innnan en dam försökte förklara att de va sista stoppet. Väl inne i stan skulle vi hitta bio, det gick mindre bra, frågade en dam och kom fram till efteråt att hon inte sa raktfram utan andra hållet. Greeeat. Vi hittade till vår förtjusning en bio tillslut, som hade stängt.

Klockan började bli mycket innan de skulle stänga P-huset, så nu skulle vi bara hitta tillbaka och vi hade lite mer än en timma så det skulle nog gå fort. När vi väl sitter på en tram kommer det fram en brittisk dam och säger att vi borde åka tbx för stället vi prata om e åt andra hållet, vi åker tillbaks till stationen och sedan tar vi Rätt tram och kommer fram i tid. Voila. På hemfärden var det "bara" två som tutade på mig och en som peka finger. Det verkar som att man har ett annat rondellsystem här när det gäller höger eller vänsterfil. På vägen hem kom vi även in på en mysig liten grusväg som ledde till ett hål i marken. Vi var hemma vid åtta, och när Fru Frankrike frågade vad vi hade gjort och varit i sex timmar svarade jag, "vet faktiskt inte".

Fem timmar senare..