I think we lost the trail...?

I lördags blev det roadtrip till Montreux med Sigrun, Patricia och Sara. Vi åkte utmed vägen längs med hela Geneve sjön och det var supervackert. Nostalgikänslor dök fram till hits for kids då vi full ton sjöng med till Backstreet Boys och Aqua. När vi väl va framme fika och promenerade vi vid vattnet, vädret var strålande. Vi stannade även vid något känt slott. Sedan åkte vi till en mysig lägenhet där Rebecka var hundvakt. Där lagade vi middag och hängde hela kvällen. Trevlittrevligt. Börjar ändra inställning angående att åka hem då jag haft en klump i magen hela veckan. Istället börjar jag känna tacksamhet för allt jag har fått chansen att uppleva och alla fantastiska människor jag har fått träffa både från Sverige och andra länder. Saknar massa därhemma och i morse när jag hörde fåglarna kvittra utanför fönstret tänkte jag direkt på landet och blir jätteglad när jag tänker på att jag snart ska dit igen. Idag är det redan april vilket är helt galet. (GRATTIS TILL EMMA 20 ÅR)
I morse bar det av mot Boëge där Laura bor. Där åkte vi upp en bit för att sedan gå resten på ett berg på 1450 meter. "we lost the track..." sa vi uppgivet när gick över och under träd och grenar. Tillslut kom vi äntligen upp och shiiiiiiit va fin utsikt det var. Det kändes som att man var i ett flygplan när man kolla ner vilket var en konstig känsla. Där hade vi picknick, fick lära oss lite religiös och kulturell mexikansk historia och låg precis vid kanten och lyssna på musik i några timmar. Det verkar som att solen tar mer när man är högre upp? mitt svennepigment strejkar och det gör ont när jag ler..
Förövrigt kan jag ej lägga ut bilder här längre då jag överskridit nån gräns...ooopps. Bilder finns dock på facebook om nån vill se!