Fler bilder,

"Hemma"

Efter att ha åkt sisådär i 140-150 km/h hela vägen kom vi hem sent igårkväll från Cap d'Adge, södra Frankrike. Semastern med Herr Frankrike och tjejerna har vart mycket bra måste jag säga. Första delen av veckan var chill, var mest vid stranden och spelade spel på kvällarna, bland annat "monsieur potate". Luftfuktigheten var extremt hög och osmickrande, var en dag vid ett vattenlandskap "Captain jako" vilket va kul :D Hade minst lika kul som barnen, det var huuuur många barn som hellst där, sprang runt i kissvattnet och försökte hålla reda på båda vilket inte var det lättaste och tog dessutom kort samtidigt.
Smet iväg lite i mitten av veckan med lite egentid vilket var skönt. Packade min ryggsäck och gick runt och rekade och tog kort hela dagen.

Sprang de första 4 mornarna vilket gick bra! Axeln har känts bättre pga medecinerna, slutade dock ta de i mitten av veckan vilket resulterade i att jag vakna en morgon och inte kunde röra armen alls. Smärtan gick ner i handen som domna av, detärnåttsomintestämmer. Herr Frankrike tog mig till en osteopat som sa att jag verkligen inte kunde vänta med den där specialröntgen till oktober i Sverige utan var tvungen att göra det snarast. Han skicka en remiss hit så förhoppningsvis kan jag göra den snart. Får i princip inte röra armen, fick ett skitfult hänge jag ska ha den i och kortisontabletter. Sanningen är den att allt jag gör blir väldigt begränsat. Finns ingen direkt bra position då det inte gör ont, kan inte stå då jag inte hittar nått bra läge att "hänga" axeln på, kan inte ligga ner då det pulserar. Sover inte bra, kan definitivt inte ligga på högersidan och vaknar så fort jag ska vända mig. Kan inte delta fullt och leka med barnen, kan uppenbarligen inte springa för fullt då den "låser sig" dan efter. Kan inte köra bil för fullt utan svänger mest med vänsterarmen, kan inte sitta vid datan för länge då handen domnar. Allt detta känns fruktansvärt frustrerande. Det tar mig även längre ifrån att ens försöka komma tillbaks till handbollen vilket känns extremt jobbigt. En sån dipp hade jag några dagar, medecinen hjälpte dock så smärtan är för tillfället bättre, sprang de sista dagarna en löprunda i vattnet varje dag under 90 minuter, sjukt underskattat. Trots allt detta känner jag mig ändå motiverad att detta skall bli bra!

Vi var några kvällar på Lunaparken vilket är en nöjespark, Lillan gick och smekte busigt på folks rumpor haha. I slutet av veckan träffade jag Herr Frankrikes kompis o barn, samt Farmor och Farfar Frankrike. Alltid lika pinsamt när man skall säga hej/hejdå med kindpussar hit och dit, vet aldrig hur eller hur många. Förklara för pappan att vi verkligen inte gör så i Sverige utan att man kramar eller skakar hand, förvånad tyckte han att det inte känns lika intimt som att krama. Eller hur. ehhehe. Ett uppmuntrande paket från mammsen låg och väntade på mig när jag kom hem igår, blev såååå glad. Precis vad jag behövde.

 Lillan stal kameran och tog smickrande foton

See it on the bright side

Körde till Hanna som bor över mig för första gången, jääääklar vilken krånglig backe upp dock. Fick väll runt 10 kärringstopp när jag skulle köra in (upp?) på hennes parkering. Sedan när jag väl stod parkerad så glömde jag handbromsen och rullade bakåt i backen igen, paniiiiiiiik, hitta bromsen tillslut hahaha. Kvällen var lugn, åkte in till Genève och träffade Sara där. Idag har jag hjälp Fru Frankrike att städa, sedan var jag lite med Katherine vilket alltid är en upplevelse så fort vi ska åka någonstans. Imorgon åker jag med Herr Frankrike och tjejerna på semester någon stans i Frankrike. HOPPAS de har internet då vi skall vara där i tio dagar, kan dessutom inte smsa utan bara ta emot samtal.

Från Hannas alltan, trodde jag hade bra utsikt

Idag har vi varit i en annan park med barnen, problemet var att det fanns tre olika småparker, fyra barn, ett som kastade sand, ett annat som doppade huvet i sanden osv. Kul var det iallafall, idag känner jag mig som en supernanny; har helt seriöst inte suttit ner på hela dan, har sprungit runt och tvättat, diskat, lagat mat x3gr, bakat, torkat upp både det ena och det andra och samtidigt varit hyffsat delaktig att leka mamma pappa barn. Nu ikväll hoppas jag att vi på nått sätt kan ta oss in till geneve, svårt att få tag på folk som inte svarar i mobilen, sms som inte kommer fram mellan fransk-svensk sweitziska(?) mobiler och ingen täckning bland bergen.