Juste roule, merci

Fy i helvete vilken jävla dag. Ursäkta uttrycket....men fyfan. Orkar ej dra hela dagen, men kan ta den i korta drag; skulle åka och tanka bilen efter jag lämnat tjejerna på skolan. Stannade för att köra ut på berget i en kurva. Bilen dör. Bilen startar inte. Bilen har bensinstopp. Bilens batteri dampar. I mitten av vägen, i backen. Ringer Patricias mobil, den är död. Ringer hem till henne två gånger, hon svarar inte. Ringer och smsar Hanna, inget svar. Ringer Fru Frankrikes mobil, den är avstängd. Snabel. Får väll ett panikutbrott, ingen som förberätt mig på ett sånt här tillfälle :( Ringde pappa i sverige och undra vad jag skulle göra hehe. Han förklara att jag skulle gå till närmsta bensinmack...Efter många samtal hit o dit kom äntligen Patricia och vi kunde flytta på bilen iallafall. "Närmsta" bensinmacken tog typ en halvtimma med bil att hitta. Fyllde en dunke, trodde bilen skulle må bra då. Känner inte bilar så väl, bilen va död. E ändå stolt att jag kunde ta allt på franska med människor å i telefoner, tillslut kom Patricias värdemamma. Hon skulle starta med sånna kablar, de funka inte heller. En monsieur kom å hjälpte, fyllde på med ytterligare bensin osv. Patricias värdepappa kom oxå. Tillslut starta bilen så nu står den å laddar i garaget. Sedan var det tusen ytterligare  missförstånd, tex att stora tjejen inte kom ut när jag skulle hämta henne så trodde jag tagit fel dag och tappat bort henne, kom försent när jag skulle hämta dem så de vänta utanför skolan, maten blev äcklig och bränd och när jag skulle köra med Patricias bil själv för första gången höll jag först på att köra in i min egna bil för jag trodde de var backen, sedan vid skolan krocka jag nästan när jag ej kolla vänster, tanten tuta. Fick även parkera i uppförsbacke då jag inte fatta hur man backa, så hoppades mest att bilen skulle rulla bak åt rätt håll. PUUUUUUUUUH. glad att den äntligen är över, alltid lär man sig nått nytt.